Idag besökte jag Nordiska museet och utställningen Ränder, rytm, riktning – en utställning på längden och tvären. Pågår mellan 4 okt 2013 – 31 aug 2014 och är gjord av Tom Hedqvist, Synnöve Mork, Susanne Helgeson, Kerstin Wickman och Sara Kristoffersson.
Har du tänkt på hur många gånger du ”utsätts” för ränder en helt vanlig dag? Om jag ser mig omkring lite snabbt där jag sitter nu kan jag räkna till nio olika ytor som är randiga. Stolsdynor, elementskydd, träbordet, tavlan på väggen, köksluckor, skjutdörrar, furuplanket osv.
Sagt om ränder på Nordiska museets webbsida:
”Vad en rand betyder hänger ihop med var, när och hur den används. De kan användas på olika sätt, och signalera olika saker. De kan vara goda och onda, peka ut, visa makt eller varna. Ränder kan ha politisk och ideologisk laddning, de kan vara rebelliska och litterära.”
Jag har aldrig tidigare tänkt på ränder som en statusmarkerare.
En rand är verkligen inte ”bara” ett streck eller en snygg dekoration på tyger, utan kan alltså ha en mycket större betydelse. Men randen kan behöva sättas in i ett sammanhang för att få den där extra känslan och betydelsen. I klädvalet till exempel, tänk dig en matros vs Al Capone. Gemensamt är ränderna på kläderna men här har också riktningen betydelse. Randigt på tvären likt matrosen eller på längden som på en kritstrecksrandig kostym visar på makt. Lodräta ränder visade förr i tiden på en högre status än ränder horisontellt.
Något som har gått mig helt förbi är betydelsen av ränderna på mjölkpaketen. Tjockleken på ränderna ska illustrera fetthalten i mjölken. ”Röd” mjölk har därför tjockast ränder.
I bruksföremål kan ränderna vara till för att märka upp en måttenhet, deciliter, liter osv. Och vår kära zebra, alltid snygg men samtidigt kamouflerad för faror i naturen :)